INNOVATIONS PROCESSEN

Vad som menas med Innovationsprocessen beror på från vilket perpektiv man betraktar det:
-      från Individens perspektiv, personen som deltar i processen
-      från Teamets perspektiv, teamet som arbetar med att åstadkomma innovativa produkter och tjänster
-      från Organisationens perspektiv, organisationen som vill utveckla och leverera nya produkter och tjänster
-      från Marknadens perspektiv, marknaden i vilken de nya produkterna kommer att konkurrera
-      från Samhällets perspektiv, samhället i vilken innovationer kan bli upptagen och även kan bli 'business as usual'                         och 'common standard' 


Individens perspektiv
Det finns en viktig skilnad mellan en upptäckt, en uppfinning och en innovation.
En upptäckt handlar om något som redan finns, men som plötsligt observerar det och berättar det för omvärlden som inte heller hade sett det tidigare. Till exempel Kepler, som för första gången beskriver det Heliocentriska systemet. En uppfinning är att något totalt nytt skapas av någon med sin egen fantasi. Till exempel hur Thomas Edison uppfann glödlampan.
Innovation är hur kreativa idéer transformeras till användbara. tillämpningar genom att kombinera resurser på ett ovanligt och nytt sätt. Där en upptäckt eller en uppfinning kan vara resultatet av arbetet av en enda person *) är Innovation för det mesta ett arbete av ett team av människor.


*) Men även här kan man tvivla om det är endast en person som gjorde upptäckten eller uppfinningen. Oftast görs upptäckter och uppfinningar simultant på flera platser samtidigt i världen. Konceptet av multipla vetenskapliga upptäckter och uppfinningar har först beskrivits på senare år. - 'Hjälteteorin' av en enda heroisk uppfinnare visar sig oftast fel. Läs t.ex. Malcolm Gladwells bok BiG Think (2011)
 
 Even here one may doubt that this is the case. More often discoveries take place simultaneously on different places in the world. The concept of multiple discovery is the hypothesis that most scientific discoveries and inventions are made independently and more or less simultaneously by multiple scientists and inventors. The concept of multiple discovery opposes a traditional view — the "heroic theory" of invention and discovery. See for instance Malcolm Gladwell's Big Think
(2011)


Teamets Perspektiv

Om vi ser på möjligheterna av innovation med ett team är det faktiskt inte nödvändigt att alla i teamet är ett ess i kreativitet och kritiskt tänkande. Teamet skulle inte alls funktionera, som vi har sett i Belbin’s teorier. Dessutom kommer själva teamarbetet att stimulera var och en av deltagarna at bli mera kreativ.
Processen av teamarbetet, kunskaps-skapandet och innovation har beskrivits av Nonaka och Takeuchi i sin SECI modell (The Knowledge Creating Company, 1995).

Tacit*] Kunskap, den implicita, outtalade kunskapen som vi håller på inom oss och som är uppbyggd genom åren, är svårt att explicitera, men den kan stimulera kreativiteten hos oss själva och hos andra, och bidra i Innovationsprocessen:
*] Tacit Knowhow, kallas på svenska ’Tyst kunskap’, vilket jag egentligen tycker är en fel översättning. Jag håller mig själv därför hellre till ordet ’Tacit’.

Så här beskrivs processen i en studie på Umeå Universitet:
1. Från tyst kunskap till tyst kunskap - socialisering
Denna kunskap skapas när individer interagerar med varandra och genom socialisation. Denna kunskap behöver inte vara i explicit form utan kunskaps-överföringen sker tyst. Detta kan vara till exempel vid mentorskap eller vid en introduktion för nya medarbetare där de tar till sig kunskap genom att gå bredvid och se på hur andra arbetar, ny tyst kunskap bildas ge-nom imitation, observation och praktiserande (Nonaka & Takeuchi 1995). Ett annat exempel när tyst kunskap bildas inom en organisation är när medarbetare snabbt lär sig outtalade normer och värderingar inom organisationer som avspeglas i organisationskulturen och ”sitter i väggarna” (Lindmark & Önnevik 2006).
2. Från tyst kunskap till explicit kunskap – externalisering
Denna kunskap skapas när olika individers explicita kunskap uttrycks och förmedlas till andra.
Dessa kunskaper kombineras och omvandlas då till nya former av kunskaper. Exempel på när denna kunskap skapas är vid arbetsplanering eller vid skapandet av kompetensdatabaser inom organisationen.
3. Från explicit kunskap till explicit kunskap - kombinering
I detta läge kan den tysta kunskapen tydliggöras och sker när exempelvis en erfaren medarbetare skriver manualer för hur vissa arbetsprocesser ser ut eller vid möten med specifika teman där syftet är att utbyta erfarenheter genom att lösa en uppgift tillsammans, i workshops och med att nätverka.
4. Från explicit kunskap till tyst kunskap- internalisering
Denna form av kunskap är den kunskap som uppstår vid den klassiska undervisningen eller genom användande av till exempel ny teknik där den tysta kunskapen ökar ju mer individen praktiserar sina nya kunskaper och får reflektera och tolka det som lärts ut på sitt eget sätt (Nonaka 1994).
I detta läge är det viktigt att kommunikationen, av den kunskap som lärs ut, är tydlig och konkret och inte uppbyggd genom metaforer och symboliskt språk då olika individer tolkar och uppfattar samma sak på olika sätt beroende på tidigare erfarenheter och bakgrund (Tulgan & Martin 2006).

Innovation kan uppstå med social interaktion, explicit utväxling av idéer, kunskap och erfarenhet, 'learning by doing', internalisering och 'leveling' till en högre nivå.

Organisationens perspektiv
Olika typer av Innovation

Innan vi går vidare in på temat Innovation från Organisationens perspektiv vill vi påminna om att det finns olika typer av innovation, och att den ena typen är svårare att realisera än den andra.
I Innovationsspecialisten Bart Bossink's bok anger han de föjlande typerna:
Produkt Innovation
  Förbättring och förnyelse av bestående produkter
Process Innovation
  Förbättring av tillverkningsprocesser
Positionerings Innovation
  Förbättring och förnyelse av organisationen's positionering i marknad och samhälle
Paradigma Innovation
  Fórbättring av hur organisationen organiserar och 'framar' sin rätt att finnas till 

Utvecklingssteg och Innovationskompetenser
Den generellt internationellt hanterade faseringsmodellen är:
- Ideation
- Project Selection
- Product Development
- Commercialization
För att på ett effektivt sätt organisera innovation måste företag bygga upp ett antal innovationskompetenser (capabilities).
Se tabellen t.h. (Jaruzelski & Dehoff). Ty processen med vilken man arbetar på innovation, skiljer sig väsentlig från de vanliga arbetet.
Vi kallar processen för Innovation Management.
Ett stort antal experter över hela världen har arbetat ut en internationell ISO standard för Inoovation Management.
LDpe var med om att definiera denna standard.

Management av produkt och tjänsteportfolio
Succén av företagets poftfolio av produkter och tjänster analyseras regelbundet med den s.k. portfolio-analysen. Den oftast använda Produkt-portfolio matris metoden definierades år 1970 av Bruce D. Henderson från Boston Consulting Gruppen
Organisationen bestämmer över fördelning av sin investeringsbudget och det handlar då även om 'brand-marketing', product management och företagets marknadsstrategi.

Business Model Generarion
Innan man introducerar nya produkter och tjänster i marknaden är det nödvändigt att man tänker igenom alla facetter av den nya business modellen.
Handboken Business Model Generation (2010) som har publicerats ac Alexander Osterwalder & Yves Pigneur har blivit mycket populär under de senaste åren.
Den innehåller en detaljerad checklista som hjälper oss att noggrant definiera och implementera de operationella processerna som behövs.


Marknadens perspektiv

Teorin om Innovation Adoption och Diffusion försöker förklara hur, varför och i vilket mån nya idéer och teknologi sprider sig.
Everett Rogers, professor i kommunikation populariserade denna teorin i sin publikation Diffusion of Innovations (1965 och in 2003 sin femte utgåva). Rogers beskriver 'diffusion' som processen med vilken en innovation blir bekant hos deltagarna i ett socialt system.

Rogers påstår att fyra huvuselement påverkar denna utveckling: innovationen själv, kommunikationskanalerna, tiden och det sociala systemet.
Innovationen måste bli bred accepterad för att kunna överleva i konkurrens med andra alternativ. Under tillväxten av adoptionsnivån kan man uppnå en brytpunkt (tipping point, chasm) efter vilken det blir allmänt accepterad och att den äger en 'kritisk massa'.
Olika använderkategorier som han namnger:
Innovators, Early Adopters, Early Majority, Late Majority och Laggards. Diffusion (det långsamma försvinnandet) är beroende av olika typer användare och av själva innovationsprocessen.

Samhällets perspektiv
Teknologisk Innovation har alltid ägt rum, men frekvensen har under de senare decenniera tilltagit dramatiskt.
Nya teknologier utvecklades och kunde existerna parallellt med gamla, som de dels kunde ersätta.
Som transportmedel kunde vi t.ex. vittna utvecklingen av segelskepp till ångare, och bilen, som ersatte häst- och vagn.
Med Technologiska Transition (TT) beskriver vi hur teknologiska innovationerna äger rum, hur de blir allmämt accepterade och hur de bäddes in i samhället.
Bredvid den teknologiska utvecklingen anbeträffar TT även sociala förändringar, såsom användarpraxis, regler kring det, och förändringar i affärskedjan  (försörjning, produktion, distribution), infrastruktur, och även kulturella förändringar.

Multi-level perspectiv (MLP)
En av teorierna om acceptans och teknikens genombrott i samhället är Multilevel perspektivet (MLP), en analytisk metod, som försöker kartlägga komplexiteten av och motståndet mot förändringar.
MLP positionerar tre heuristiska nivåer som interakterar och samspelar med varandra och som resulterar i socio-tekniska systemtransformationer: landskap (macro nivå), regime (meso nivå) och niches (micro nivå).

Niche nivån har definierats som 'fokus på radikala innovationer' där tillägnade aktorer håller på med utvecklingar av teknologiska nymodigheter. Det börjar med små tillämpningsområden i vilka innovativ teknologi testas och tillämpas hos innovativa organisationer och användare. Aktiviteterna i nichen fokusar i början framförallt på användarerfarenhet, optimalisering och evaluering.

Den sociotekniska regimen har definierats som fasen då standard practice, vana och traditioner uppstår hos större grupper av människor (massan). Där uppstår en reell erkänd bas för olika produkter och tjänster. Tidigare tillhörde dessa produkter en niche, men småningom kom genombrottet och blev de 'common practice'. Och regler och lagstiftning vandes till fenomenet och började anpassa sig. Och människorna vande sig vid att dessa produkter och tjänster fanns. Och alla accepterade det.

Det socio-tekniska landskapet omfattar de allmälla teknologiska och sociala värderingarna i samhället. Den omfattar de standardiserade teknologiska värderingarna som bas för företagsamheten och för hur företagsamheten formas, sättet på vilket städer utvecklas, hur energin används och hur logistiken fungerar.
Det sociotekniska landskapet är en integral del av samhället och dess levnadssätt, livsmentalitet, tro, sjukvård, välstånd och politisk utveckling.

Genombrott av nya teknologier
En ny teknologi startar sin utveckling på niche nivå. Många sådana utvekclingar är sårbara och starkt beroende av R&D investeringar och eventuellt även myndigheternas subsidiering. Financiellt knappast intressant om det inte leder till ett genombrott. Men detta är inte enkelt, ty, på det sociotekniska nivån möter den nya teknologin mycket motstånd.
De flesta niche utvecklingarna kommer oftast inte längre än denna nivån.