svenska kulinariska traditioner

För det sociala livet i Skandinavien spelar traditioner en viktig roll.
Det är kanske därför att nästan alla svenska män och kvinnor som bor utomlands erfar en stark hemlängtan under vissa perioder.

När de njuter vissa svenska rätter och läckerheter, som ofta konsumeras under vissa traditioner kan det underblåsa sådana känslor.
Ofta är det atmosfären kring en måltid, som gör att man känner sig hemmastadda. Ett exempel är begreppet 'julbord', som framkallar en viss längtan till 'hemma' och hemlandet.

TRADITIONER VID HÖGTIDSDAGAR
I Sverige existerade långt in på tjugohundratalet en historisk sammanflätning mellan staten och de lutherska kyrkan.
Därför finns det gott om, även kulinariska, traditioner som är relaterade till kristna helger, som i sin tur är ankare i den publika agendan. Andelen riktigt troenden och kyrkobesökare är i Sverige inte alls stórre än i Holland. Att bröllop och begravningar äger rum i kyrkan stör ingen. Och att kuliniska traditioner ofta är relaterade till kristna helger inte heller.
Härunder, med tack till ZwedenWeb.com berättas lite mer om svenska kulinariska traditioner.

Fettisdagen - Semlor
Fettisdagen betyder 'feta tisdag'. För länge sedan var det fyrtio dagars fastetid innan påskhelgen. Dagarne före fastetiden åt man så mycket som möjligt för att få lite 'fet på benen' och ha lite reserver innan man var tvungen att avstå från mat. Bl. a. åt man semlor, som också kallades för fetisbullar eller fastlagsbullar: bullar med vispgrädde och mandelmassa. I våra dagar fastar man inte längre, men semlorna har stannat kvar.
Man kan äta dem från nyår till påsk, men i Sverige äter man dem mest på fetisdagen. 

Våffeldagen 
Den 25e mars tar man i Sverige fram sina våffeljärn och bakar våfflor, som äts med god aptit. Denna tradition uppstod av misstag: egentligen firande man Vårfrudagen, men i vardagsspråket förvandlades det till våffeldagen.
Våfflor konsumeras alltså på våffeldagen (den 25e mars) men våfflor har på senare år blivit så populära att man äter dem året runt, framförallt på marknader och mässor.
 

Påsk - ägg, lammkött, påskbuffé
Som i många länder firas påsk i Sverige, med såväl religiösa som kulinariska traditioner.
Ägg (äggletning och äggätning) lammkött, och framförallt påskbuffén....

Valborgsmässoafton
Den 30e april firas att vintern äntligen är slut och att våren har kommit.
Man samlas kring elden och sjunger vårsånger. Efter festen kan man ibland ta sig en drink eller två.

Snapsvisor
Snapsvisor àr en viktig del av traditionella fester och familjemòten i hela Skandinavien.
Att sjunga snapsvisor àr också en vanlig sed i skandinaviska studentkulturen. En del universitet informerar sina utländska elever utförligt om hur de skall sjunga och bete sig under formella middagar. Förutom vin och öl dricker man, särkskilt till maten, brännvin eller aquavit.
Aquavit är en skandinavisk, stark alkoholhaltig dryck, med en minimal alkoholprocent av 37,5%.
Den produceras, precis som vodka, med potatis eller spannmål och desillleras två gånger. 
Under det andra destillatet tillfogas kryddorna. Spriten kryddas ofta med kummin och/eller dill.
Aquavit är i princip färglös, men får sin färg genom att tillägga färg  (karamel E150) så att den får en  guldgul färgtoning.

Pingsthelgen 
Under pingst gör man ofta utflykter med familjen. Ursprungligen är det en religiös fest.
I Sverige har man slopat annandag pingst, för att spara på fria helgdagar.
Eftersom pingst ligger under våren är alla trötta på att sitta inne och man drar ofta ut, åtminstone när vädret är hyfsat. Om fisken nappar bra kan man till och med hålla en fiskbarbecue vid en sjö. Men det kan också bli en mera organiserad familjepicknick förstås.

Midsommar
Midsommarafton firas på fredagen som ligger närmast den 21 juni. Överallt i landet reser man majstänger med blommar och blad. Per region kan majstången sklija något. Oftast är den ett kors med stora kransar på änderna. När stången är klädd reser man den med gemensam kraft och sjunger och dansar kring den med alla som vill vara med.
Några av de mest populära sångarna är "Små grodorna", "Prästens lilla kråka" en "Vi äro musikanter". Så småningom blir alla hungriga och törstiga, varpå man äter en traditionell måltid eller dricker kaffe och läsk med tillbehör. 
Måltiden kan bestå av nypotatis i dill och olika sorters sill. Ofta med öl och snaps.
Efterrätten är ofta jordgubbar med vispgrädde.

Kräftskiva
En höjdpunkten i den svenska traditionskalendern är kräftskivan. Denna årliga fest firar man med små kräftor och många små andra rätter och drycker. Man sjunger uppmuntrande visor. Det är en sommarfest som älskas av alla.
Historien är urgammal och uppstod på sextonhundratalet i kretsarna kring det svenska kungahuset. På sjuttonhundratalet började svenskarna äta kräfter i stora mängder. Namnet kräftskiva uppfanns på förra seklets trettiotal och tycks härstamma från nittonhundratalets rituella 'kräftsupan' om kräfter och en sup.

Lucia - Ljusets återvändande
I Sverige markerar luciafesten början av julperioden. Traditionen uppstod under medeltiden i Västergötland och har spritt sig på tjugohundratalet till resten av Sverige och grannländerna.
Festen inkluderar olika element av fornkristna midvinterljus festival.
Seden i Sverige är att flickor i vita kläder med röda skärp och en ljuskrans på huvud väcker sina familjemedlemmar med mat och dryck medan de sjunger luciasånger.
Det finns också en tradition att man i olika städer och byar väljer en 'årets Lucia'.
Under luciafesten äter man ofta lussekatter (gula saffransbullar) och pepparkakor.
Man dricker oftast också glögg under luciafesten.

Jul - julbord
Höjdpunkten av kulinariska svenska festmåltider är julbordet:
en buffé med en massa olika rätter.
Julfesten är i skandinavien en riktig familjefest, såväl för barn som vuxna. Mor- och farföräldrar får inte saknas. Och även mostrar, fastrar, farbröder och vänner kan vara med och njuta av en riklig julmiddag!

Janssons frestelse
Köttbullar
Gravad lax
Rödkål , prinskorv, revbensspäll,
Julskinka
Strömmingslåda
julbuffet
Kalvsylta